Litterär turism i Torgny Lindgrens fotspår
Syftet med projektet ”Litterär turism i Torgny Lindgrens fotspår” är att utveckla Torgny Lindgrens hembygd, Raggsjöliden, till ett litterärt besöksmål.
Det började redan 2002, när Torgny Lindgren besökte Raggsjö i samband med att författarskylten ”Berättarnas län” invigdes. Mitt i sitt tal uppmanade han nuvarande ägare av sin farmors och farfars sommarhus att riva rucklet, som var i mycket dåligt skick. Då insåg man att det var värt att bevara!
Ett SIKU-projekt gjorde det möjligt att anställa byggnadsvårdaren Irving Hansson för att återställa huset.
2009 inledde Norsjö kommun en förstudie där Birgit Andersson undersökte förutsättningar, behov och möjligheter tillsammans med Raggsjö byaförening. I Raggsjö genomfördes studiecirklar där man studerade Torgny Lindgrens böcker, lyssnade på inspelningar från radio- och TV-program, resonerade och diskuterade, valde ut citat, tittade på platser som omnämns i Torgnys böcker, m.m. Byn gjorde även ett studiebesök i Författarbyn Hjoggböle.
Resultatet samlades i en projektansökan till Trekom Leader. Den beviljades i juni 2010 och projektet ”Litterär turism i Torgny Lindgrens fotspår” startade, med Anna Hansson som projektledare.
Då började farmors sommarhus inredas och Torgny Lindgren själv kom med idén att besöksmålet skulle heta ”Raggsjöliden”, precis som trakten där hans förfäder en gång bosatte sig. Under projekttiden har det planerats, renoverats, skissats, byggts, sytts, formgivits, formulerats, fotograferats… Allt för att göra Raggsjöliden tillgängligt för allmänheten, oavsett om man kommer föranmäld eller bara råkar se skylten Raggsjöliden och kör upp till byn för att se vad som finns.
I presentationer har stubbrytaren har använts för att beskriva tillkomsten av besöksmålet .
Stubbrytaren har 3 ben och var förr ett ovärderligt redskap för nybyggaren när han skulle bryta ny mark, vilket vi gärna jämför med utvecklingsarbetet i projektet. Det viktigaste stödbenet, den egentliga förutsättningen för besöksmålet, är Torgny Lindgrens böcker och det litterära landskapet. Det andra benet under utvecklingstiden är projektorganisation och finansiering genom EU:s jordbruksfond, Norsjö kommun och sponsorer.
På det tredje benparet sitter själva “mekanismen” som är drivkraften i ”apparaten”. Den får i projektet representera alla som har lagt ner ett stort ideellt arbete med att göra det litterära landskapet tillgängligt för allmänheten. Det är framför allt Raggsjö byaförening men även andra människor som delar intresset för att hålla Raggsjöbygden levande.
Innan projektet avslutas ska även en plan för framtida verksamhet utformas för att försäkra att allt nedlagt arbete inte är förgäves. Säkringen motsvaras på stubbrytaren av ”klinkan” – spärrhaken.
