Författandet med penna. (ur Torgnys skrivblock)
När jag ser mina medresenärer på tåg – och i livet – sitta fjättrade vid sina datorer undrar jag ofta: Hur kan man leva så, UTAN PENNA?
Det var pennan som väckte mig till medvetande, den grova, platta timmermanspennan som hjälpte mig att teckna det jag såg och tänkte. Senare blev pennorna finare och av många slag. Men i grunden förblev allt detsamma, att konturerna och skuggorna förvandlades till ord och satser spelade egentligen ingen roll.
Jag föreställer mig ofta att när medvetandet slocknar beror det på att pennan har fallit ur handen.
Torgny Lindgren
Tack Stina Lindgren att vi får dela dessa texter